Östersjön mottar kväve också direkt ur luften. De största källorna till kvävenedfallet är väg- och sjötrafiken, de fossila bränlsen som används vid uppvärmning och inom industrin samt jordbruket. Kväveföreningarna kan transporteras långa vägar i luften. Det kväve som löser sig direkt ur luften i vattnet är av stor betydelse, för i motsats till de flesta andra alger kan cyanobakterierna, eller blågrönalgerna, utnyttja kväve i denna form.
Växthusgasutsläppen från inrikestrafiken i Finland utgör ca 20 % av alla växthusgasutsläpp. Genom att minska på bilkörandet och i stället ta dig fram med cykel eller kollektivtrafik kan du minska på dessa utsläpp, för största delen av utsläppen från vägtrafiken uppstår vid körning av korta sträckor på ett par kilometer. På längre resor är tåget det miljövänligaste alternativet.
Finska viken hör till de livligast trafikerade havsområdena i världen. Årligen åker ca 40 000 fartyg på Finska viken och 6 500 av dessa är oljetankrar. Sjötrafiken orsakar utsläpp i luften samt utsläpp av avloppsvatten. Utsläppen i luften består av kväve- och svaveloxider samt växthusgaser. Avloppsutsläppen från de båtar som trafikerar på Finska består av 356 ton kväveutsläpp och 119 ton fosforutsläpp om året. Fastän dessa mängder är små jämfört med utsläppen från jordbruket, uppstår utsläppen huvudsakligen på sommaren. Då är planktonalgproduktionen som störst, och de här näringsämnena är i en sådan form som algerna kan utnyttja direkt. Välj ett rederi som känner ansvar för naturen när du åker ut på en kryssning på Östersjön.
Utsläppen från energiproduktionen och trafiken påskyndar också klimatförändringen, till följd av vilken temperaturen i Östersjöområdet väntas stiga och vinterregnen öka. Rikliga vinterreg leder till ökad utsköljning av näringsämnen i havet, vilket i sin tur sätter fart på eutrofieringen. Om nederbörden ökar kommer Östersjöns salthalt att minska. Detta skulle påverka speciellt de arter som trivs i salt vatten. Om temperaturen stiger kommer troligen antalet främmande arter att öka, för många arter som kräver varmt vatten skulle då klara sig i Östersjön. Om vintrarna blir mildare minskar istäcket i både omfattning och tjocklek. Gråsalen och östersjövikaren föder på isen, och de här arterna skulle lida om istäcket blev tunnare.
Man har börjat anlägga gröntak i städer världen runt för att minska på mängden dagvatten och luftföroreningar. Gröntaken är tak som är bevuxna med växtlighet och de är till stor nytta i stadsmiljöer.
I städerna är många ytor ogenomträngliga för vatten, och då belastar regnvattnet avloppsnätet. Tack vare gröntak uppstår man mindre dagvatten, eftersom växtligheten och växtunderlaget på gröntaken upptar en del av regnvattnet. Luftkvaliteten i städer förbättras till följd av gröntak, eftersom växtligheten binder partikel- och gasformiga föroreningar. Det vatten som avdunstar från växterna kyler ner luften, vilket är bra för att ytorna i städerna inte ska bli för heta. Gröntaken förbättrar också trivseln i städerna och fungerar som livsmiljöer för olika djur. De lockar till sig fåglar, fjärilar och andra insekter. Man kan också minska bullerproblemen med hjälp av gröntak, för ojämna ytor återkastar ljud sämre än städernas hårda ytor.
I Finland undersöker man vid Helsingfors universitet hur gröntaken passar in i den finska stadsstrukturen och byggkulturen.